Never ending story.
Onsdagen börjar äntligen ta slut. Huvudet har gått på högvarv hela dagen och jag har varit mer lättirriterad än vanligt. Det kan ju visserligen bero på en släng av PMS. Men jag är ganska säker på att det är alla tankar som gör mig trött. Bröstet är fyllt av ångest och tårarna bränner bakom ögonlocken. Jag har gått igenom så mycket nu. Finns det verkligen mer?
...
Dagen började med en inte alltför munter liten tjej. Kimmy var trött och ville inte riktigt lyssna på mig. När jag bad henne klä på sig hade hon inte tid eftersom hon borstade håret. I en kvart tog hon borsttag efter borsttag, vilket är lite småroligt med tanke på att hon i vanliga fall vägrar borsta håret!
Förmiddagen fortsatte lite i samma tecken, dvs tröttsam. Charlie vaknade med igenklistrade ögon. Så det var ju bara att ge sig på mission impossible! Försökte försiktigt blöta ner ögonfransarna så att det löstes upp men det var ingen lätt match. Charlie tyckte att jag var jobbig och försökte dra sig ur min famn. Efter en stunds kämpande gav jag upp och det var en lite gladare kille som mötte upp mormor på nedervåningen.
Trots förkylning blev lillemans dag inte allt för pjåkig. Utanför på gården står det en grävmaskin och en traktor så Charlie ropar förtjust varje gång han tittar ut genom fönstret. Det var även rätt underhållande för mig då jag satt och småskrattade åt byggarbetarna som verkade varva arbetet med rätt många fikaraster och pauser. Det är tydligen rätt utmattande att gräva dränering!
I eftermiddags fick jag ett lugnande besked och sedan lät vi bilen styra mot Värnamo. Det behövdes lite påfyllning av mat och vi hann även med en sväng på Elgiganten. På hemmaplan igen försvann timmarna fortare än kvickt. Barnen sover gott i sina sängar och jag har pluggat lite ISO, bländare, slutartid och lite andra inställningar. Drömmer om en extern blixt men det får komma när jag sparat ihop till kostnaden. Men nu ska jag krypa ner under en filt och börja läsa på nya boken som damp ner i brevlådan i eftermiddags!
(Klickbar bild!)
...
Dagen började med en inte alltför munter liten tjej. Kimmy var trött och ville inte riktigt lyssna på mig. När jag bad henne klä på sig hade hon inte tid eftersom hon borstade håret. I en kvart tog hon borsttag efter borsttag, vilket är lite småroligt med tanke på att hon i vanliga fall vägrar borsta håret!
Förmiddagen fortsatte lite i samma tecken, dvs tröttsam. Charlie vaknade med igenklistrade ögon. Så det var ju bara att ge sig på mission impossible! Försökte försiktigt blöta ner ögonfransarna så att det löstes upp men det var ingen lätt match. Charlie tyckte att jag var jobbig och försökte dra sig ur min famn. Efter en stunds kämpande gav jag upp och det var en lite gladare kille som mötte upp mormor på nedervåningen.
Trots förkylning blev lillemans dag inte allt för pjåkig. Utanför på gården står det en grävmaskin och en traktor så Charlie ropar förtjust varje gång han tittar ut genom fönstret. Det var även rätt underhållande för mig då jag satt och småskrattade åt byggarbetarna som verkade varva arbetet med rätt många fikaraster och pauser. Det är tydligen rätt utmattande att gräva dränering!
I eftermiddags fick jag ett lugnande besked och sedan lät vi bilen styra mot Värnamo. Det behövdes lite påfyllning av mat och vi hann även med en sväng på Elgiganten. På hemmaplan igen försvann timmarna fortare än kvickt. Barnen sover gott i sina sängar och jag har pluggat lite ISO, bländare, slutartid och lite andra inställningar. Drömmer om en extern blixt men det får komma när jag sparat ihop till kostnaden. Men nu ska jag krypa ner under en filt och börja läsa på nya boken som damp ner i brevlådan i eftermiddags!
(Klickbar bild!)
Kommentarer
Trackback
