What doesn't kill you makes you stronger.

Igår när jag kom hem var Kimmy röd runt sitt ena öga. Jag fattade direkt vad som var på G. Förkylning! Och mycket riktigt, tidigt i morse hörde jag hur hon ropade på mig. Hon var riktigt täppt i näsan och ögat rann igen. Hjälpte henne att leta fram näsdukar och efter att ha kikat på klockan insåg jag att det inte var någon idé att lägga sig igen. Trist med tanke på hur trött jag var! Väckte lillkillen men även han lät täppt, och han var inte alls glad så jag bestämde mig för att sjukanmäla båda barnen.

Rätt beslut för Charlie kinkade mer eller mindre hela förmiddagen. Efter många tårar lyckades jag till slut lägga Charlie för en powernap och tanken var att även jag skulle vila. Men då ringer telefonen, för hundrade gången, och det var KPA som ville värva mig som medlem. Jag som inte har någon som helst koll på pensionssparande bad om att få hem blanketter så att jag i lugn och ro kan läsa igenom allt. Men det lutar nog åt att jag kommer boka ett möte med vår bank för att öppna ett eget pensionssparande där ist. Känns säkrast.

Annars har dagen varit väldigt lugn och har mest slöat sig fram. Jag har varit nådigt trött efter så många nätter utan sammanhängande sömn. Kom på mig själv med att somna när jag läste min bok! haha. Fick bli ett par koppar kaffe så att jag vaknade till lite. Men det höll inte i sig särskilt länge. När vi hade handlat lite nödvändigheter tog Nicklas med sig trollen till pulkabacken och jag passade på att sova en stund på soffan. Var riktigt skönt!

Nu har kvällen smugit sig på. Barnen sover gott och Nicklas har åkt till jobb. Jag ska läsa lite bloggar och kika på tv innan jag stupar i säng!

När klockan ringde vid sex i morse ville jag inte stiga upp. Charlie hade vaknat en gång i halvtimmen så jag var helt väck i huvudet. Väckte Nicklas och begav mig mot jobb. Det var frost ute och svinhalt och jag kände hur ostadigt jag cyklade. Livrädd för att trilla med monstercykeln! Men jag kom fram till Solbacka utan en skråma och som vanligt var jag först i personalrummet. Jag har en tendens att alltid vara på plats ganska lång tid innan jag börjar. Bra eller dåligt vet jag inte. Men det är skönt att få sätta sig en stund och slappna av.

Dagen har gått jättebra. Beskådat snöovädret som hälsar på oss utanför fönsrerna och undrade om jag skulle lyckas cykla hem. Men svaret fick jag när jag kom ut. Cykeln var dränkt och det var flera cm kramsnö på backen. Började leda cykeln och halvvägs gav jag mig fan på att jag skulle cykla. Vilket träningspass! Var livrädd för att trilla, men jag hade väl åtminstone landat mjukt i snön ;)

Nu är kvällen här (lite för fort...) och jag längtar till sängen. Jobbar i morgon mellan 7 och halv 5. Sen får vi väl se hur den nya veckan utvecklar sig.

Vid två väckte jag karln i huset och strax därpå ringde telefonen. Det var från Solbacka och de var i behov av vikarie på en gång. Så jag slängde mig på cykeln och cyklade dit. Klart att jag tackar ja! Och jisses vad skönt att vara tillbaks. Var underbart att äntligen få jobba lite igen. Bäst av allt är väl att jag även jobbar lördag och söndag.

Kimmy sover över hos farmor och Charlie sover gott i sin säng. Jag & Nicklas ska käka lite gott. Sen får jag nog krypa ner i sängen och kika på mitt Vampire Diaries innan jag måste sova.

God natt med er!

En promenad var behövligt. Känns klarare i huvudet och det är alltid lika skönt att få röra på sig. Men ett tag trodde jag inte att det skulle bli av. Charlie hade noll tålamod, allt skulle ske där och då. Kimmy skulle inte klä på sig ordentligt utan tyckte att hon skulle gå i sina termoleggings och vårskor. Men jag lyckades åtminstone få på henne tjocka strumpor och stövlarna istället ;)

Ja, ute var det inte allt för varmt. Det gör inget. Jag föredrar det så. På hemmaplan igen slängde jag ihop lite lunch. Platsade bra i magarna. Trodde för en liten stund att jag skulle lyckas lägga Charlie för en powernap, men HAHAHA! Han verkar ha fått en adrenalin kick eller något liknandne. Rusar runt här hemma med sin grävmaskin och är väl allt annat än försiktig. Vet inte hur många ggr jag får påminna honom om att leksaker inte håller för att slå på, kasta i golvet osv. Men det går inte riktigt in. Ett under om den stora grävmaskinen han fick i julklapp håller för dagen...

Snart dags att väcka karln i huset. Blir väl en snabb sväng till någon affär för att handla hem "fredagsmys" till barnen. Vid fem drar Nicklas iväg för att gå på bio med killen han är kontaktperson till så det blir nog lugna puckar ikväll. Hoppas jag. Vet ju hur det gick sist jag skrev så ;)

God morgon! Eller det kanske är god förmiddag? :)

Dagen började halv åtta när Nicklas försiktigt försökte väcka mig. Det var meningen att Kimmy skulle till skolan men det räckte att känna i hennes kängor för att konstatera att hon fick vara ledig. Jag visste att jag skulle köpt fodrade stövlar... Goretex funkar bra i kallt väder med snö, men så fort det blir regnigt och blött så funkar det inte. Sämst av allt är ju att de inte bör stå i torkskåp! Det innebär att skorna inte hinner torka även om jag försöker öppna upp skon så mkt som möjligt. 900:- i sjön? Hade ju förväntat mig en kall och snöig vinter som förra året ^^
Charlie skor är aldrig blöta men han är ju lite försiktigare när han är ute och leker. Ja, förrutom när han får syn på djupa vattenpölar för då ser han sin chans och bara rusar för att få hoppa!

Men trots ledighet så underhåller barnen sig bra. De har byggt koja i köket, tittat på grävmaskinen och röjer runt. 4 års skillnad på barnen men de leker jättebra! Härligt att se. Sen bråkas det ju som i de flesta syskonskaror men det glömmer man ganska fort ;)

Vaktmästaren var här och mätte något. Det är förmodligen problem med vattenskador om jag inte misstänker fel. Så de håller på med dränering och kollar alla lägenheter. Passade på att fråga om besiktning och han tyckte väl att förbesiktning inte var så viktig om det inte var något som var sönder. Men mjo... Det är ju en del som inte är som när vi flyttade in.

Våra fina, söta katter klöste av någon anledning på tapeterna en period. Det innebär att tapeterna i köket och i hallen ser hemska ut. Sen har ju Kimmy målat på tapeterna i vardagsrummet med sitt läppglans. Stora fina hjärtat, men ändå... Tapeterna på barnens rum och är lite sönderrivna för Kimmy försökte ta bort väggdekoren. Vaktmästaren flinade lite och kollade skicket på tapeten i hallen. Han gissade att de suttit i minst 10-12 år så det ska nog inte vara någon större fara. Han skulle komma förbi när han kollat papperna på lägenheten. Håller tummarna att vi slipper betala eller göra något åt det. Det hade varit underbart att slippa tänka på det.

Nu ska jag fixa i ordning oss lite och sen beger vi oss ut på en promenad med L & H!

Regnet öser ner från himlen så tankarna på en promenad med barnen vill jag bara glömma. Den har funnits i tankarna hela morgonen. Den friska luften hade varit behövlig. Ögonlocken är tunga och jag känner mig riktigt seg. Tog en snabb sväng med dammsugaren och lekt med Charlie som fick vara hemma från dagis.

Han vaknade med igenklistrade ögon igen. Men det verkar bara vara under natten som det kommer så vi avaktar med ögonsalva. Skölja ögonen med vatten går väl si sådär men det verkar hålla sig lugnt under dagen.
Men Charlie är inte sur för att han fick vara hemma istället. Vi har kikat på grävmaskinen som står utanför lägenheten, målat med vattenfärger och läst böcker. Snart är det dags att hämta Kimmy från skolan. Ska kolla öppentiderna på biblioteket så kanske vi smiter bort dit när Nicklas vaknat.

Men får inte glömma att smita bort till receptionen på skolan för blanketter om skol- och förkskolbyte. Vi har ju bestämt oss för att byta platser till barnen. Håller tummarna att det blir bra!

 

Onsdagen börjar äntligen ta slut. Huvudet har gått på högvarv hela dagen och jag har varit mer lättirriterad än vanligt. Det kan ju visserligen bero på en släng av PMS. Men jag är ganska säker på att det är alla tankar som gör mig trött. Bröstet är fyllt av ångest och tårarna bränner bakom ögonlocken. Jag har gått igenom så mycket nu. Finns det verkligen mer?

...


Dagen började med en inte alltför munter liten tjej. Kimmy var trött och ville inte riktigt lyssna på mig. När jag bad henne klä på sig hade hon inte tid eftersom hon borstade håret. I en kvart tog hon borsttag efter borsttag, vilket är lite småroligt med tanke på att hon i vanliga fall vägrar borsta håret!

Förmiddagen fortsatte lite i samma tecken, dvs tröttsam. Charlie vaknade med igenklistrade ögon. Så det var ju bara att ge sig på mission impossible! Försökte försiktigt blöta ner ögonfransarna så att det löstes upp men det var ingen lätt match. Charlie tyckte att jag var jobbig och försökte dra sig ur min famn. Efter en stunds kämpande gav jag upp och det var en lite gladare kille som mötte upp mormor på nedervåningen.

Trots förkylning blev lillemans dag inte allt för pjåkig. Utanför på gården står det en grävmaskin och en traktor så Charlie ropar förtjust varje gång han tittar ut genom fönstret. Det var även rätt underhållande för mig då jag satt och småskrattade åt byggarbetarna som verkade varva arbetet med rätt många fikaraster och pauser. Det är tydligen rätt utmattande att gräva dränering!

I eftermiddags fick jag ett lugnande besked och sedan lät vi bilen styra mot Värnamo. Det behövdes lite påfyllning av mat och vi hann även med en sväng på Elgiganten. På hemmaplan igen försvann timmarna fortare än kvickt. Barnen sover gott i sina sängar och jag har pluggat lite ISO, bländare, slutartid och lite andra inställningar. Drömmer om en extern blixt men det får komma när jag sparat ihop till kostnaden. Men nu ska jag krypa ner under en filt och börja läsa på nya boken som damp ner i brevlådan i eftermiddags!

Fredagen visade sig bli att allt annat än lugn. Jag kan väl avslöja att det visade sig vara fredag den 13:e med klara besked. Det var kaotiskt och ännu har det inte blivit något avslut på det hela men jag hoppas att det lugnar ner sig en aning snart. Annars blir det till att slå näven i bordet ganska rejält.

I övrigt flyter livet på som vanligt. Barnen är sjuka om vartannat. Nu är det Charlie som åkt på en förkylning med tillhörande ögoninflammation. Kimmy börjar nog också bli sjuk, hon klagade över halsen för en stund sedan. Men jag är väl inte helt överraskad. De hinner knappt komma tillbaks till skola eller dagis innan det är dags för nästa omgång virus eller bakterier!

Men men, det finns alltid något positivit i livet! Vår lägenhet är uppsagd från och med 1 maj och i påsk flyttar vi. Jag längtar så att det gör ont. Det ska bli så jäkla härligt att få breda ut sig på alla kvadrametrarna och få göra ordning barnens rum.

På jobbfronten har det blivit ett litet litet framsteg. På lördag jobbar jag 8 timmar! Ack så skönt det ska bli! Jag blir tokig om jag ska vara arbetslös mkt längre till.

Jag kan tänka mig att de flesta som bloggar kommer att nämna att det är fredag den 13:e. Vanligtvis är fredag den 13:e som vilken dag som helst för mig. Men just idag börjar jag undra om det inte har påverkat en aning. Eller livet kanske är som vanligt? Fullt av otur! Men jag är oerhört tacksam för min familj. Barnen och Nicklas gör att jag kommer på andra tankar.

Kimmy är i skolan och Charlie myser med "nusten" (Snuttefilten). Misstänker att han kommer att bli en väldigt artig liten kille. Tackar alltid för sig, säger förlåt om han gör något som han inte får och nu idag sade han "prosit" när jag nös! Haha. Hjärtat smälter och jag började undra om jag fått något hormonpåslag för tårarna trängde upp.

Fredagen kommer med största sannorliket bli ovanligt lugn. Nicklas ska iväg på jobb och vi andra kommer nog att hålla oss på hemmaplan och hitta på något roligt!

Två dagars kalasande är över och jag jublar lite inombords. Jag älskar att se mina barn öppna paket och blåsa ut ljus men jag tror minsann att det tog på krafterna hos oss allihop! Men lillkillen blev supernöjd över sina paket och han tackade inte nej till vare sig tårtan igår eller glasstårtan idag! Visst, tårtan var väl ingen större höjdare. Passionsfrukten kändes lite felplacerad och jag är iaf inget större fan av vit choklad. Men vi hade ju småkakor som kompenserade ganska bra ;)

Båda barnen sover gott i sina sänger. Nicklas är och jobbar. Jag sitter ganska bekvämt i soffan och kikar på House. Sedan jag blev arbetslös har jag fått tid till mina egna intressen och det är underbart! Trots att det suger att sitta hemma och glo om dagarna så är det balsam för själen att äntligen hinna rå lite om sig själv. Jag har börjat läsa böcker igen, hinner kika på bra serier och försöker bli bättre på att fota. Men mitt största intresse inredning lär jag inte få pyssla med förrän vi har två inkomster! Hehe.

...för det är vår finaste Charlies födelsedag! Ja, idag blir min lilla, lilla kille 2år gammal och det är svårt att förstå. Han har ju varit min lilla bebis! Nu är han en bestämd liten kille som utvecklas för varje dag som går.

Dagen började halv sju i morse när Nicklas kom hem från jobb. Han fixade födelsedagsfrukost och väckte mig & Kimmy så att vi kunde sjunga för lilla trollet. Men Charlie var så trött att han mest ville sova igenom vår skönsång! Haha. Men till slut vaknade han till liv och vi smaskade på goda frallor med gott pålägg och lite Oboy. Charlie överraskade mig genom att äta en hel smörgås och lite flingor! Trodde inte att han skulle få i sig så mkt. Han är lite lik mig annars, kan inte äta direkt på morgonen.

Efter frukosten fick han öppna sina paket. En springcykel och en bondgård med djur, traktor och två bönder. Båda presenterna verkade vara populära. Cykeln var tyvärr något hög så Nicklas fick agera cykelhållare så att Charlie kunde testa den! Men det dröjer nog inte länge förrän han kan använda den själv. Han kunde nästintill stå på hela fötterna, så några centimeter till!

Men Kimmy var allt annat än sig själv. Hon är i värsta 6 års trotset nu och brukar vara irriterad och arg över att hon tex. måste borsta håret, borsta tänderna osv. Men idag grät hon så fort jag bad henne att göra något. Inte likt henne. Så jag slängde fram tempen, och jo, mycket riktigt så hade hon feber. Visserligen bara 38 grader men lika bra att hon är hemma. Men det beskedet var inte uppskattat. Hon började gråta och var helt förstörd för att hon inte skulle få träffa sina kompisar.

Charlie har varit gosig hela morgonen och velat sitta i knät och kika på Lilla Röda Traktorn. Stora favoriten. Men Kimmy är på dåligt humör. Helst hade jag lagt mig jämte Charlie och vilat men det blir nog inte mkt av det... Lite kaffe kanske?

Vid fem blir det kalas. Min familj; mamma, pappa och min tre syskon samt Nicklas mamma kommer och firar idag. I morgon kommer förhoppningsvis resten av gänget: Nicklas pappa och hans syskon :)

Öppnar paket som visade sig vara en springcykel!

Klockan är inte mer än halv nio och jag gäspar käkarna ur led. Det är ju rätt tragiskt egentligen.

Handlandet gick ju sådär. Jag var mest sur hela tiden och Kimmy har kommit på det här med "Kan jag få det? Kan jag få den då? Men mamma, den här då!?". Jag är alltid lika bestämd, det blir inget. Hon fick visserligen en målarbok, men den tjatade hon inte om. Jag tycker det är roligt att ha målarböcker, pennor, färger, glitter, klister, papper, saxar, pärlor och allt som har med pyssel att göra hemma. Är det taskigt väder ute någon dag så är det bara att slänga fram lite pysselgrejer och ungarna sitter lätt i ett par timmar och bara pysslar.

Annars blev det en födelsedagspresent till Charlie, mat, blöjor och så den fina tårtan. Charlie fick ju givetvis välja själv och det blev en gräddtårta med passions- och chokladfyllning! Ska bli intressant att smaka. Jag brukar ju köra på det säkra kortet, prinsesstårtan. Men för en gångs skull så kanske det blir något nytt för smaklökarna.

När vi kom hem blev ultralätt kvällsmat: Bullens korv, bröd och potatismos. När Charlie fick reda på vad det va så kom han springandes och ropade "Jippie!". Kanske inte så jäkla näringsrikt, men Charlie åt så det stod härliga till. Han klämde nästan i sig två korvar och ett lass med potatismos. Skönt att se honom äta med god aptit när han annars mest petar i maten.

Nu ligger de små nerbäddade i sina sängar. Ska väcka min karl alldeles snart så att han kan göra sig redo för jobb. En annan ska blåsa upp ballonger och dona inför morgondagen. Förhoppningsvis orkar jag hålla mig vaken till klockan tio!

Har hämtat de små monsterna från skola och dagis (f'låt, förskola!). Stora trollet tittar på barnkanalen och det lilla trollet tar en powernap. Jag ska brygga mig en kopp kaffe så att jag inte sitter och somnar. När klockan slagit tre ska vi väcka pappan i huset. Han jobbar ju natt och sover om dagarna. När han intagit lite kaffe blir det en tur till City Gross. De säljer smarriga tårtor och vi lär väl köpa hem en del mat. Det börjar bli tomt i kyl och frys.

Sitter och irriterar mig en del över kommunen. Det är bara krångel med fritidsplatsen. Jag är timvikarie och ska enligt alla andra ha rätt till fritidsplats. Men enligt skolan så är jag arbetslös och har inte rätt till fritids till stora trollet? Utan fritids kan jag inte jobba alla tider vilket leder till inkomstbortfall...

Men jag skulle få december månad för att de skulle se hur mycket vi använde oss av platsen. Ja, vad tror ni händer? Jag ligger däckad i lunginflammation fram till jul. Sen dess har jag inte blivit bokad och har alltså inte jobbat. Så igår blev jag så tje på allt och sade upp fritidsplatsen. Jag orkar inte med tjaffs och jag får antingen försöka hitta barnvakt eller skita i att jobba dagtid och det känns sådär. Jag lämnar inte en 6 åring ensam hemma. Så är det bara...

Dags för det där kaffet då. Det behövs! Har dammsugit, moppat golven, dammtorkat, diskat, tvättat, torktumlat, rensat kattlådorna och ringt runt så nu är det farligt att sätta sig ner.

Då var jag där igen! För ett bra tag sedan gav jag upp bloggandet. I samband med jobbandet, två småbarn och allt annat i livskretsen så försvann viljan att blogga. Men så blev jag arbetslös i november och vad gör man när barnen är på dagis, alla viktiga samtal är ringda, jobben sökta och hemmet är städat?

Ja, är ju inte sådär inspirerande som andra hemma mammor. Jag sätter mig framför dumburken och fastnar där. Finns alltid bloggar och mail att läsa, finns alltid någon tråd att diskutera i på Familjeliv och framför allt, jag kan skriva ner mina små tankar i en blogg. Sista tiden har det varit mycket för lilla hjärtat.

Vi/jag har genomgått lunginflammation, magsjuka, förkylningar, jag har inte blivit bokad alls i vikariebanken och droppen kom nog när Nicklas gick ut en tidig morgon för att upptäcka den krossade bilrutan. Händelsen blev polisanmäld men de lär väl inte få tag på det kräket som slog sönder rutan. Trots allt negativt som hänt så har ändå julen varit helt okej. Två glada barn som fick fina julklappar och vi fick veta att vi äntligen kan flytta till hus!

Så i påsk uppgraderar vi till bättre boende. Ska hyra hus i ett samhälle 1 mil från vårt nuvarande. Billigare boendekostand, större bostadsyta och framför allt: Det är ett hus och vi kan ha det så varmt vi vill! Så vi är lyckliga och längtar efter april månad.

Nu ska jag rasta dammsugaren i brist på annan sysselsättning. Om någon timme ska jag hämta di små trollen och sedan bär det av till stora staden för att köpa tårta. I morgon fyller lilla trollet 2år! Det innebär att tiden bara springer iväg och inom snar framtid lär de gråa håren visa sig! Ja, okej. Jag är 23 och det är väl ett tag innan jag blir gråhårig. Men lite ångest för att tiden går så fort, det har jag.